Våra vanligaste synfel

Vet du vad som menas med exempelvis närsynthet eller översynthet? Vet du vilket begrepp som betyder att man ser bra på långt håll? Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad begreppen står för, så här kommer en kort genomgång av kända synfel.

Närsynthet(Myopi)

Närsynthet är det vanligaste synfelet, faktiskt så vanligt att det är fler som är närsynta än som har felfri syn. Om du är närsynt så ser du bra på nära håll men dåligt på långt håll. Närsynta ser också bättre om de kisar med ögonen. Detta synfel märks oftast redan i skolåldern och tilltar efter hand upp till vuxen ålder.

Närsynthet beror på att ögat är för långt i förhållande till linsen och hornhinnans brytningsförmåga. Om du ser på ett föremål som befinner sig långt ifrån dig hamnar den skarpa bilden framför näthinnan, för långt fram, istället för att falla på näthinnan som den borde göra, därför blir bilden suddig. Närsynthet korrigeras med minusglas och är oftast okomplicerat att korrigera med kontaktlinser.

Översynthet (Hyperopi)

Som översynt ser du bättre på långt håll än på kort håll. Du kan även uppleva att du ser oskarpt på både korta och långa avstånd. Man kan vara översynt utan att det uppmärksammats under uppväxtåren. När du är ung kan nämligen musklerna runt ögats lins justera detta (ackommodera)

och på så sätt se till att den skarpa bilden faller korrekt på näthinnan. Men själva justerandet kan ge upphov till huvudvärk. Om inte synfelet upptäcks tidigare kommer det att märkas när du närmar dig 35- till 40-årsåldern då ögats förmåga att ackommodera har minskat så att bara en mindre del finns kvar.

Översynthet betyder att ögat är för kort jämfört med dess brytningskraft. I motsats till närsynthet, där bilden hamnar framför näthinnan, hamnar nu istället den skarpa bilden bakom näthinnan. För långt bak helt enkelt och det medför att du ser oskarpt. Översynthet korrigeras med plusglas och är oftast okomplicerat att korrigera med kontaktlinser.

Astigmatism

Hos en person med astigmatism bryter ögat ljuset i många olika riktningar. Du kan exempelvis få det vågräta ljuset att bryta korrekt medan det horisontella ljuset kan brytas antingen bakom eller framför hornhinnan. Med astigmatism kan du uppfatta föremål som suddiga på både långt och kort håll. Du är också oftast när- eller översynt. Om du kisar så märker du ibland att du ser bättre.

Astigmatism uppkommer oftast när du ung, som barn eller tonåring och beror på att hornhinnan är olika kupig i olika snitt, som en rugbyboll. Men även linsens form spelar roll. Många kallar ofta astigmatism för brytningsfel men det är lite felaktigt eftersom även när- och översynthet är brytningsfel.

Orsaken till astigmatism är vanligtvis en rubbning i ögats tillväxt, men kan även uppkomma efter en skada eller operation. Astigmatism kan oftast korrigeras med glasögon. Den typ av glas som används kallas för cylinderglas. Astigmatism kan också korrigeras med kontaktlinser, vilket idag också är vanligt och för det mesta okomplicerat.

Astigmatism hos barn

Det är mycket viktigt att upptäcka brytningsfel hos små barn. Synutvecklingen på det astigmatiska ögat kan försämras och ge upphov till bestående synnedsättning, så kallad synsvaghet (amblyopi). Om stark ärftlighet finns eller om äldre syskon har astigmatism bör även yngre syskon undersökas hos ögonläkare om de är under 8 år och hos optiker om de är över 8 år.

Ålderssynthet (Presbyopi)

När man blir äldre, för de flesta redan vid 40-45 år, börjar man oftast märka att det blir allt svårare att se på nära håll. Man tvingas i ökande utsträckning hålla tidningen på längre avstånd och ibland räcker inte armarna till. Detta beror på att ögats lins med tiden stelnar. Ögat kan inte längre fokusera på närmare avstånd (ackommodera).

För att kompensera för detta behövs läsglasögon för att bättre kunna se på nära håll. Ju äldre man är desto starkare läsglasögon brukar behövas. Vid utprovning av läsglasögon är det mycket viktigt att man tillsammans med optikern talar om vilka avstånd som är mest bekvämt på nära håll. Ett normalt läsavstånd är oftast ca 40-45 cm. Om glasen är för starka är man tvungen att hålla tidningen, boken eller handarbetet obekvämt nära ögonen. Arbetar man mycket framför datorn är avståndet oftast lite längre bort (ca 70 cm), därför kan det även behövas ett par separata arbetsglasögon för bästa synkomfort.

En måttligt närsynt person kan däremot se att läsa utan glasögon även om linsen stelnat men behöver fortfarande glasögon för att se skarpt på långt håll. Är man mer närsynt behöver man olika glas för att se på nära respektive långt håll. Det finns olika sätt att lösa detta problem (separata läsglasögon, dubbelslipade eller progressiva glas) och man kan välja det som passar en bäst. Om man som närsynt använder kontaktlinser måste dessa kompletteras med läsglasögon vid närseende. Alternativt kan man välja att anpassa kontaktlinserna efter närbehovet. Idag finns även progressiva kontaktlinsalternativ.

Samsynsproblem

Samsynsproblem är en vanlig, men för många ganska anonym typ av synnedsättning som kan ställa till en hel del oro och bekymmer i onödan om det inte upptäckts i tid. Det finns olika typer av samsynsproblem, men enkelt kan det förklaras med att ögonen inte kan synkronisera bilden du ser eller texter du läser. Det kan göra att ögonen ser olika stora bilder eller att brytkraften i ögonen är olika. Man kan då uppleva att bokstäverna ”hoppar” vid läsning, svårt att koncentrera sig under längre perioder, man ser dubbelt och upplever det svårt att bedöma avstånd och se i mörker.

Samsynsproblem korrigeras med glasögon genom att glasen slipas så att skärpan läggs på samma ställe så att ögonens synupplevelse möts. Vid en noggrann synundersökning hos optikern går det enkelt att kontrollera hur ögonen samspelar och upptäcka eventuella avvikelser.